nya Tidningen är en gratistidning full med positiva och lokala artiklar från Hultsfreds kommun. Vi delar ut 10 nummer/år till alla hushåll och företag, vi har funnits i över 10 år.

Är du intresserad av annonsplats så är du välkommen att höra av dig till oss. Klicka här för info

2018-02-07

Ett liv med musik

I oktober fyller Kurt Snygg 89 år, vilket är väldigt svårt att tro när man träffar Kurt. Förutom sina dagliga promenader med hunden Nahla så är det enligt honom själv musiken som håller honom i form. -Det håller verkligen huvudet igång, jag tänker musik var jag än är, om jag promenerar, sitter i bilen eller är hemma. Man mår bra av se publiken komma och att de uppskattar det vi gör i Vena Musikkår, det finns inget bättre än när man ser hur publiken lever sig in och stampar takten.

Kurt är född och uppvuxen i Käreby, alldeles utanför Vena och musiken kom tidigt in i hans liv.
-Musiken har följt mig genom livet och gått före nästan allt annat. Det var många kvällar jag somnade till dragspel när jag var liten, pappa var nämligen dragspelare och han var betrodd, när de visade stumfilm på bion var pappa där och spelade, när de var danssugna vid bron i Främsteby så var han där och spelade, själv började jag spela dragspel när jag var 4 år.
Han berättar också att det var en massa andra musiker i släkten, exempelvis var hans farmors farfar organist i Linköping. Sitt första minne av Vena Musikkår är från när han var sex år gammal.
-Det var 1 maj, redan klockan 6 på morgonen började marschera från Käreby genom hela Vena, det var en härlig känsla att höra dem och jag kommer ihåg jag gick bakom hela vägen.
-Jag minns sedan att jag och en grannpojk gjorde trummor av plåtburkar som vi sedan gick och spelade på i skogen utanför Käreby.

BÖRJADE MED BASUN

Några år senare fick Kurt börja spela med musikkåren på riktigt.
-Det var en kusin på pappas sida som lärde mig spela klarinett, det var väldigt exklusivt med klarinett på den tiden. Jag minns också att en av dem som spelade klarinett i musikkåren skulle göra militärtjänst och att vi då fick låna hans instrument, men när han var klar skulle han ju givetvis ha den tillbaka, säger Kurt med ett skratt.
När han var 11 år fick han och åtta andra i samma ålder vara med och öva.
-Det var stort, jag började med basun, men gick ganska snabbt över till trumpet, när jag sedan fyllde 13 var jag med och spelade på hembygdsfester.
1952, när Kurt var 23 år, flyttade den ansvarige för musikkåren och frågan gick till Kurt att bli orkesterledare.
-Det var inte så svårt val att tacka ja och sedan dess har jag blivit kvar, i år blir det 66 år.
Nyligen har han som vanligt dirigerat vid nyårskonserter och Kurt tycker fortfarande det är lika roligt.
--Det är också viktigt att traditionen förs vidare. Det finns dokumenterat från 1800-talet när Frivilliga skytterörelsen vid sin festplats intill gamla skjutbanan i Vena satte ihop musiker till något som de kallade Musikorkestern, därifrån blev det så smångom Vena Musikkår.
En av traditionerna är att musikkåren varje Kristi Himmelfärdsdag spelar ifrån kyrktornet i Vena.
-Jag minns en gång på 60-talet när vi kom ned från tornet, då kom en herre fram, han var från Stockholm men hade sommarställe i Tuna. Han hade stannat vid kiosken och hört musiken, han var skribent och undrade om han fick komma tillbaka och göra ett reportage då han tyckte det var en kul idé att spela i ett kyrktorn, det blev sedan ett uppslag i en tidning i Stockholm om Vena Musikkår.

 

VENTILERNA FRÖS

Efter 66 år som oreksterledare finns det givetvis många historier, Kurt berättar att det var en väldigt stor grej när de på 50-talet åkte buss till spelningar i Oskarshamn, Högsby, Virserum och andra orter.
-En gång vid 1 maj i Högsby tystnade en del instrument, några hade skrivit sina noter med bläck och så började det regna. På nyårsafton ett år gick vi hem till en av medlemmarna som skulle gifta sig, det var uppemot 20 minusgrader så efter ett tag frös ventilerna på instrumenten.
Kurt berättar också om olika filminspelningar som de medverkat i.
-Vi var med i Soldat med brutet gevär, det var inspelning vid torpet utanför Vena men vi fick också åka till Göteborg, det blev mycket omtagningar och vi fick inte spela några längre stycken, men vi hade kul och på kvällen var vi på Ullevi och kollade på fotboll.
Förutom sin aktiva del i musikkåren och Vena-Kristdala Manskör så blev även Kurts yrkesverksamma karriär kopplad till musik.
-När jag var ung jobbade jag som vaktmästare på Vena Skola, då kom det en ny kantor som även var lärare, han hette Olof Almgren.
-Tillsammans startade vi en liten privat musikskola i Vena, vi lärd barnen och spela, det var kul. Vi slog oss sedan ihop med den kommunala musikskolan och där sökte de någon lärare för mässingsinstrument, efter att ha skaffat mig pedagogisk kompetens på folkhögskolan i Linköping, blev jag utbildad musiklärare och det jobbade jag med till jag blev pensionär.

STARK TRADITION

1963 flyttade han och frun till huset mitt i Vena och att han trivs på orten råder inget tvivel om.
-Det är behagligt och lugnt i Vena. Det går många vägar hit och från vilket håll du än kommer så ligger Vena väldigt vackert med härlig natur runt omkring.
För närvarande är de lite över 20 stycken i Vena Musikkår, de har nyligen just gjort två nyårskonserter och under ett år brukar det bli 6-8 spelningar.
-Vi har fler förfrågningar, men datumen måste ju passa för alla medlemmar. Varje torsdag träffas vi och övar tillsammans, så det är en väldigt social grej också, en börjar prata och så hakar alla på, förklarar Kurt med ett skratt.
-Det finns tradition av musik i Vena, förutom musikkåren även manskör och kyrkokör, det har gått i generationer i familjerna, exempelvis spelade min morfar bastuba, min fabror tog sedan över den och så småningom var det min bror som spelade på tuban, så jag tror och hoppas att Vena Musikkår kommer finnas kvar länge, avslutar Kurt.

Text: Emil Elofsson
Foto: Örjan Karlsson